403
1098089
Sigrid Hjertén
(1885-1948)

"Iván i fåtöljen"

Signerad Hjertén. Utförd 1915. Duk 81 x 100 cm

Följerätt: Ja
Utropspris: 

4 000 000 - 5 000 000 SEK

384 615 - 480 769 EUR

Klubbat pris: 
8 700 000 SEK
Utställningar

Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Aprilutställningen", 1921, katnr 176.
Konstakademien, Stockholm, "Sigrid Hjertén - oljemålningar och gouacher 1911-1936", 1936, katnr 35.
Skånska konstmuseet, 1938.
Nationalmuseum, Stockholm, 1944.
Kunstnerernes Hus, Oslo, november 1948, katnr 87.
Riksförbundet för bildande konst, utställning nr 67, 1949, katnr 9.
Nationalmuseum, Stockholm, 1949.
Sundsvalls konstförening, 1958.
Moderna museet, Stockholm, "Sigrid Hjertén 1885-1948. En retrospektiv utställning av målningar", april-maj 1964, katnr 26.
Per Ekström-museet, Öland, 1991.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995.
Centre Culturel Suédois, Paris, "Sigrid Hjertén l'héritière de Matsse du Grand Nord", 29 januari - 29 mars 1998, katnr 14.
Städtische Galerie im Lenbachhaus, München, 14 juli - 10 oktober 1999, katnr 17.
Käthe Kollwitz-musuem, Berlin, 1999.
Borås Konstmuseum, "Sigrid Hjertén", 19 december 1999 - 6 februari 2000.
Norrköpings konstmuseum, "Sigrid och Isaac - Modernismens pionjärer", 3 mars - 20 maj 2002, katnr 15.
Arken Museum, Ishøj, Danmark, "Sigrid Hjertén og Isaac Grünewald - Familieliv og avantgarde 1910-1919", 16 juni - 2 september 2002.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, katnr 32.

Litteratur

Carl Palme, "Sigrid Hjertén", Bonniers boktryckeri 1936, avbildad som plansch.
Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", Bildförlaget Öppna Ögon, 1985, omnämnd sid 15.
Utställningskatalog, Per Ekström-museet, Öland, 1991, avbildad helsida.
Utställningskatalog, Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, avbildad helsida sid 46.
Utställningskatalog, Centre Culturel Suédois, Paris, "Sigrid Hjertén l'héritière de Matsse du Grand Nord", 29 januari - 29 mars 1998, katnr 14, avbildad på helsida sid 57.
Utställningskatalog, Arken Museum, Ishøj, Danmark, "Sigrid Hjertén og Isaac Grünewald - Familieliv og avantgarde 1910-1919", 16 juni - 2 september 2002, sid 32.
Utställningskatalog, Städtische Galerie im Lenbachhaus, München, 14 juli - 10 oktober 1999, katnr 17, avbildad helsida sid 92.
Utställningskatalog, Norrköpings konstmuseum, "Sigrid och Isaac - Modernismens pionjärer", 3 mars - 20 maj 2002, katnr 15, avbildad helsida sid 32.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, avbildad helsida sid 76.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén. Liv och verk", Albert Bonniers förlag, 2017, avbildad helsida sid 92.
Utställningskatalog, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, katnr 32, avbildad helsida sid 66.

Övrigt

Efter Paris-åren och sonen Iváns födelse 1911 skaffade sig Sigrid och Isaac 1914 en stor ateljé vid Stadsgården i Stockholm. Utsikten härifrån kom att bli en stor inspirationskälla för framför allt henne, som var den av de två som hade huvudansvaret för Iván och som därmed var mest bunden till hemmet.

"Iván i fåtöljen", som också har titeln "Interiör", domineras av gula och röda toner med dekorativa element på det blåvita porslinet, draperiet och gardinerna. Mitt i det flödande ljuset sitter Iván avslappnat i en röd fåtölj.

Vanligtvis så målade Sigrid Hjertén sin son Iván som en mycket allvarlig pojke med stora, svarta ögon, men här har hon avbildat honom lätt leende med en busig uppsyn. Trots att det finns många målningar av Hjertén där Iván är huvudmotiv så har hon nästan aldrig framställt honom så glad och avslappnad som i detta verk. Kanske kunde hon för ett ögonblick lägga sin komplicerade roll som både mor och konstnär åt sidan och bara njuta av stunden med sin son?

Hjertén, som var en mycket skicklig kolorist, har mästerligt förstärkt den förtroliga stämningen i rummet genom den varma färgskalan. Med hjälp av draperiets branta diagonal leder hon vår blick ut genom fönstret med utsikten över Slussen nedanför som är målat i en helt annan, kyligare kolorit i dramatisk kontrast till värmen i rummet innanför.

Den harmoniska stämningen störs dock genom den något oroande, svarta fläcken i en nästan spindelliknande form ovanför Iváns huvud. Denna form återkommer i flera av Hjerténs målningar. "Det finns ett lite hotande inslag i några av Sigrids barnporträtt. Genom en mycket subtil symbol - en liten svart spindel - förmedlar Sigrid den skräck hon delar med många småbarnsmammor, att någonting ont skall hända barnet." (Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet - Sigrid Hjertén. Liv och verk", Albert Bonniers förlag, 2017, sid 89.

Trots att Sigrid Hjertén fick utstå hård kritik i Sverige för sin konst ansåg man internationellt att hon tillhörde en av de mest löftesrika konstnärerna i sin generation. I Paris var det Sigrid Hjertén som fick mest uppmärksamhet av Henri Matisse och Isaac menade alltid att det var Sigrid som var den mest begåvade av de två. 1915 ställde hon ut i Berlin tillsammans med de tyska expressionisterna i Der Sturm-kretsen där bland andra Kandinsky, Münther, Kokoschka och Klee ingick alltmedan den svenska kritikerkåren och publiken, med några få undantag, ställde sig frågande till hennes måleri.

I mitten av 1910-talet målar Hjertén några av hennes främsta verk som ”Ateljéinteriör”, ”Den röda rullgardinen” och ”Den blå balkongen”.

”Ivan i fåtöljen” från 1915 är en av Sigrids allra finaste målningar..” (Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", Bildförlaget Öppna Ögon, 1985, sid 15.)

Konstnär/formgivare

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer
Köpinformation
Kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)70 778 35 71